10 000!

Wow insåg just att räkneverket stod på drygt 10 000! Kanske måste fira? Det känns som att det finns mycket att fira och tacka just nu! Fast på det så har bilen totalt kajkat ihop så i morgon blir jag hämtad av bästa jobbarkompisarna för att ta mig till jobbet. Nu ska jag sova nöjd och tillfreds med livet (sånär som på biljäkeln då). sov gott alla!

Premiären avklarad!

Vaknade kvart över tolv i dag.... hade precis glömt att det var vintertid och blev ganska nöjd när den bara var kvart över elva. Dagen i går var hård kan man säga för att inte snacka om fredagen. Vi repade i fredags samtidigt som allt skulle fixas klart. Ljuset vägrade funka, kamrat R ställde in myggorna i racerfart och så körde vi ett rep. Frk T var totalt slut och jätteledsen för att hon inte fick någon mygga och allt blev jättejobbigt, det slutade med att Bästa tog med Frk T hem för sömn på soffan, tack för det underbara Du! Lördagen rep började kl. 10 och givetvis funkade inte ljuset då heller vi fick köra genrepet utan myggor medan kamrat R, M och S slet med ljuset. Det fick de i gång vid tretiden!!!!

Servicegruppen gjorde en heroisk insats och fixade allting med bravur, ni var och är SÅÅÅÅ duktiga. Så kom då hissproblemet, en gäst fastnade såklart. En permobil blev uppenbart för mycket för hisskrället. Ringde hissreparatör G mitt i lördagsmyset och han förbarmade sig trots att han inte hade jour. Föreställningen blev lite försenad men kom igång till slut. Allt gick rätt bra trots att det finns en del att göra med ljuset till nästa helg. Jag blev sjukt nervös i början av Thank you for the music vilket klart och tydligt hördes, Frk T var dock klockren. Så duktig hon är min unge! S skötte ljuset jättebra trots att han blev inlurad i detta och aldrig gjort nåt dyligt förut, fast mitt i frisören släckte han alla lampor, bom kolsvart! Jag skulle just slå till med ett ; Där gick pröppen, när ljuset tändes igen. Så där kan det bli när man ska gå på ett visst ord och göra något. Tydligen sa jag något som jag säger på slutet också, haha. En liten miss i sammanhanget som jag nästan funderar på att göra till nåt permanent.

I dag har vi fått en helsida i NA med jättefina omdömen och vi är så nöjda och glada för det. Kraxkompaniet frälste publiken var rubriken!!! I dag har vi städat och nu känns det rätt skönt måste jag säga.

Och det också.....;)

Hård dag i dag, pluggandet får vänta till nästa vecka, inget att göra åt. Nu ska palatset bli klart och allt annat också. Har denna dag köpt 30 flaskor alkoholfritt vin, haha systemkillen på Marieberg såg lite svettig ut och sa; det tror jag inte vi har. Varpå jag kontrade med; jo då det har du visst det, har jag noga kontrollerat saken på bolaget i Kumla, du har 37 flaskor. Vi fick vårt vin. Klänningar till mig och Frk T köptes i rekordfart. Sen har vi på Sturepalatset i dag fixat mattan klart, Krille har byggt trapporna och vi har klätt in dom, allt porslin är diskat, inköpslista är skriven, ljudet inkopplat även om inte myggorna är det ännu, baslådan står på rätt ställe under scenen, alla bord och stolar står på plats och är avtorkade, golvet är dammsuget och skurat.... ja och en massa mer har hänt som jag inte har koll på. Man kan tro att allt går som smort.... då insåg jag att Frk T skulle på teaterkurs (vilket jag givetvis glömt) och hon var spårlöst borta på promenad med W. Mamma letade och bilen hackade lite, hämtade fiolen, hittade ungen (eller hon och kompisen kom tillbaka), lämnade sovaöversaker där och fiolen och sen woila!!! startade inte bilen. Jippie!!!! Som tur var var S vid Carlbarksrondellen så jag slapp gå till Sturepalatset. Den återuppstod när kamrat R och jag återkom till den vid 22.30 för att bogsera hem fanskapet. Nu återstår att se om den startar när jag ska till jobbet i morgon. Har annars bokat skjuts med grannen även om det kan innebära att jag måste komma något för sent. Så kan det gå. Nåja vem orkar deppa över det när det finns så mycket att vara glad åt. Nu är jag aptrött, sömn!

Det går sakta framåt....

I dag var det universitetsdag och det blev sjukt stressigt som vanligt. Jag begriper inte att jag aldrig kan komma iväg i tid. Nåja jag hann tvätta en maskin tvätt och diska samt läsa lite engelska på förmiddagen samtidigt som jag ringde och fixade diverse kraxjobb. Pizza är lämnat till C för parning på lämplig dag, detta blir nog hennes sista kull så hugade spekulanter kan tinga en sötnos om så där en fyra månader. Att lämna iväg Pizza lyfter en börda från mina axlar, jag slipper mitt dåliga samvete och stressen att alltid skynda mig hem för att hon inte ska behöva vara ensam för länge. Men det blir lite tomt här hemma. I kväll är det verkligen tomt, bara jag och katten, ups höll på att glömma Skalman. Frk T sover hos Lilla h för att slippa vara på palatset till tio och Pizza ska som sagt förlusta sig, ingen bästa här heller dessvärre....
Har ägnat eftermiddagen och kvällen åt Sturepalatset såklart. Ljuset skulle upp och jag fixade så vi fick låna stege från Folkets Hus av bästa C som så självklart hjälper till, tack. Vad händer, jo grabbarna hämtar stegen från Folkan som är JÄTTEHÖG alldeles FÖR hög, den gick fanken inte in under taket! Så var det med det, nu får vi hyra en lift i morgon i alla fall. De duktiga pojkarna la istället heltäckningsmatta på scenen, kamrat R vägrade lyssna på de kvinnliga idéerna och det var väl för tusan bäst att han fick göra som han ville. Det blev bra i alla fall. Vi har försökt städa och så men det är rasande svårt när det står saker precis överallt. Flygeln har vi flyttat ner i hörnet där den får bo ett tag. Den var tung men ändå lättare än mitt piano tydligen. Det känns smått otroligt att vi har premiär på lördag men det löser sig säkert på något vis det måste det ju göra.

Nu ska jag nog sova och längta, vet ni föresten vad som är äkta romantik? Jo om du får en limpa och brödet heter just Längtan. Det ni! Sov gott!

Repfri dag....

Jobbdag och repfri dag för mig. Frk T var ett vrak i morse med huvudvärk så hon fick ta en hemmasovardag vilket behövdes för hon hade nätt och jämt vaknat till liv då jag ringde vid 10. Själv släpade jag mig fullständigt krossad ur sängen lite före kl. 06 för att infinna mig på jobbet vid 7.30. Avverkade ett utvecklingssamtal medan E hade eleverna för att därefter ta en snabb sväng till Sturepalatset och leta glasögon. Insåg först i morse att jag glömt dem på teatern, det skulle blivit en präktig huvudvärk om hela dagen fått funka utan dem. Efter jobbet var det som sagt inget rep för mig men väl för Frk T som fick övertalas att åka till Fjöget och repa. Jag hade sett till att vi hade bästa sällskapet så hon följde med till slut. Jag var ändå tvungen att åka till Sparbanksbörsen för att hämta följespot och rökmaskin... Medan Frk T repade Supermusikal så passade vi på att gå på fiket och där hamnade vi mitt i ett stickcafé. Haha precis vad vi hade önskat oss hela dagen! Nåja vi hittade ett bord bakom ett gäng byggjobbare som inte stickade, tack och lov. En fin kväll på alla sätt och jag mår så där himla superbra som jag knappt trodde var möjligt (förlåt för den usla meningsbyggnaden). Sömn är säkert bra nu! Sov Gott!

Historia har skrivits!

Denna kväll har Kraxkompaniet gjort något historiskt. Vi har kört ett helt genomdrag innan genrepet! Ha ha det har faktiskt aldrig hänt förut. Vi var inte klara förrän tio men vad tusan, det gick. Inte ens en kaffepaus tog vi, jag vet inte riktigt vad som hände. Nu sätter vi det här, det känner jag. Skickar en massa friska-på-dig hälsningar till stackars BM som släpade sig ner fast hon var superdålig, hoppas du får dundermedicin i morgon. Det är förstås en massa lampor som ska upp, elen är inte dragen och hissjäkeln krånglar hela tiden men det går nog det med.

För övrigt är jag skapligt nöjd med tillvaron om än totalt slut. Jo jo jag vet att det kan kallas självförvållat men ibland måste man liksom flyta med i livets möjligheter. Sov sött!

Läget....

Läget är stressigt och underbart för att göra en kort och kärnfull sammanfattning. Sturepalatset som är mitt och ytterligare några Kraxares andra hem nu, blir lite mer färdigt för var dag som går. Kamrat R är den som jobbar hårdast av oss alla, trots ett krävande heltidsjobb. B och I som lyckligtvis är daglediga har suttit och sytt dagligen och kuskat runt i diverse affärer. IKEA har vi länsat två gånger på startpaket och diverse annat (nåja det är bara startpaketen som tagit slut) C älskar att packa upp tallrikar och bestick. Hyresvärld K har byggt ut scenen och ska nu göra ett par trappor. Vadå, vi har ju en hel vecka på oss! he he.... det börjar kännas lite mycket men självklart är det roligt också. I dag har grabbgänget äntligen fått upp högtalarna i taket och bjälkarna verkar sitt kvar. Vi kommer hela tiden på saker vi måste åtgärda. Servicegruppen dök upp och gjorde en insats som befriade mig från en börda. De släpade över dom stora runda klädhängarna från klädförrådet så publiken ska ha någonstans att hänga sina jackor, dom packade också upp alla nyköpta galgar. Tack! Jag uttryckte en önskan till fler i dag om mer hjälp eftersom det dels behövs och dels är det roligt om vi alla hjälps åt. Även om man inte kan bära tungt eller orkar lika mycket så kan man ändå bidra med att vara på plats, fixa fika och annat, tack I för att du handlar hela tiden. Det är så härligt med folk som dyker upp och ser sånt som behöver göras. Mer sånt och vi mår alla gott!

Mitt mer privata liv är rätt bra får man säga. En trevlig kväll, som för all del inleddes med viss "chock" går mot sömnläge. Jösses, jag satte verkligen eld i baken på fröknarna T och L så de städade vardagsrummet och tände ljus fort som fasen när jag ringde. Fanken, inser just att jag inte bjöd på Gevalia, förlåt! Jag har inte ens sånt kaffe utan kör med Classic men också det glömde jag. Men, jag måste visst klargöra en sak;) jag åt inte ett ägg härom kvällen för att övrig mat var slut, utan helt enkelt för att jag var för trött för att tillaga något mer avancerat. Men tack, du har lite rätt förstås, omtänksamhet är alltid fint, bästa bästa!

Jag vet att jag utlovade foton från Sturepalatset men självklart glömde jag kameran hemma. Ska genast plocka ner den i väskan så den kommer med i morgon. Söndagen ska ägnas åt musik, alla låtar ska repas grymt mycket. Frk T ska få ordning på sin sång som hon inte ens sjungit med orkestern, hon och jag ska få ordning på "Tack för alla sånger" och allt gemensamt ska sättas. Sen börjar genomdragsveckan... om en vecka är premiären avklarad! I morgon får vi sjunga för kamrat R för han är då ett år närmare 50 ;) Grattis!

Trött men ändå glad

Oj vad mycket jobb vi gjort och vad mycket vi har framför oss. Sturepalatset växer fram så sakta, i morgon ska jag fota lite. Scenen är utbygd, draperiet ska i morgon smyckas med vit dekoration som man kan lysa på, det beställda glittret från England hinner nog inte fram i tid tyvärr, flygeln är snart klar och så vacker så, allt porslin (nästan) är inköpt och uppackat... i kväll skrev jag en lååååång lista på allt som är kvar. Hur vi ska hinna allt övergår mitt förstånd men det gör vi säkert men det blir tufft från och med nu och alla krafter behövs. Jag känner att jag är rätt slut trots allt så sömn är det som lockar just nu. Måste bara testa att sjunga Thank you for the Music i rätt tonart först, håll tummarna att det nu verkligen är rätt tonart. Sov gott alla där ute!

Beslutsångest

Beslutsångest är något jag sällan lider av. Jag tillhör de där konstiga människorna som liksom bara bestämmer mig snabbt och fort. De gånger jag skaffat nya brillor är goda exempel och har givit mig nöjet av att se chockade expediter/optiker. Jag har bett dem ta fram ett par de tror passar mig, provad dem och sagt; bra dem tar jag. Givetvis har de försökt krångla till saken och fått mig att prova några fler men jag har ändå tagit de första. Jag har insett att andras beslutsångest helt ofrivilligt och djupt irriterande kan påverka mig. Men se så, bestäm er bara, gör det nu! Annars kan det vara för sent och allt gå åt skogen. Bestämmer man sig inte för just den jackan, resan, bilen, teaterbiljetten eller vad tusan det nu är, på en gång, så är det slut nästa dag. Försök förstå det. Nåja, själv är jag luspank och kan inte bestämma mig för att köpa någonting vilket förenklar min situation eller om det är tvärtom.

NU till min beslutsångest, jag har nämligen en sådan och det är hårfärgen. Ser för tillfället ut som en trestegsraket i huvudet och har dagen till ära en sorts Druttenliknande puffar i frisyren. Det tilltalar mig inte och gör mig frustrerad och en aning irriterad. Min elev O som av någon outgrundlig anledning bryr sig oerhört mycket om sin frökens utseende (det är inte han som parar ihop mig med varenda karl som kommer i min väg utan en annan) är bestämd på en punkt. Fröken ska ha rött hår! Inte ljust! Nu är fröken naturligt ljushårig om man bortser från det gråa och det gör man eftersom det missklär mig något alldeles otroligt (jag ser ut som ett lik även i grå kläder). Jag har efter två dagars velande nu inköpt en färglåda med GULDBLOND färg. Se där, en kompromiss som jag hoppas ska göra O nöjd liksom mig själv. Mest hoppas jag att det ska bli bra och att nån annan blir nöjd också. Jag vill i alla fall ha bort det trefärgade, grått mot hårbotten, superblont utanför och lite rödlätt i topparna. Frågan är hur fanken jag ska få till det tidsmässigt. Det blir en spännande afton. Först ska det shoppas mer porslin på IKEA. Solong!

Tisdag i oktober

I dag har det varit precis en sådan dag som man skulle önska sig många fler av. Vi var gott om folk i klassrummet. för tillfället har vi en student som gör stor nytta och det är extra lyxigt. Vi kunde dela upp ungarna på matten och de flesta hann nog mer i dag än de annars gör på en vecka då man är ensam i klassrummet. Det blev lugnt, tyst och man hann hjälpa alla. En fantastisk känsla men ack så ovanlig. Sedan var vi på studiebesök på Ica Maxi. Vi fick kolla in jättelagret, bageriet, den iskalla frysen och smaka frukt och grönsaker. Före detta kollegan från Renommé, Micke, var en klippa på att instruera ungar, han hade jordens koll och var så där skönt supertydlig om vad som gällde utan att vara otrevlig mot barnen. Gott betyg, är lite impad faktiskt!

Åkte hem på lunchen för att ta ut Pizza nu när bästa B är på vfu och hann messa lite när jag åt lunch. Ljuv plåga? Jo på sätt och vis, men mycket vill ha mer......hela tiden helst. Kryptiskt? Beror på vem som läser.

En tisdag rätt fri från Kraxjobb eftersom det är yoga i palatset dessa kvällar. I morgon blir det full fart igen. Massor att göra men först måste jag läsa lite engelsk didaktik, jag har legat i fas hela tiden och vill inte komma efter. Hösten har varit obarmhärtig nu ikväll även om eftermiddagen var helt soligt ok. Det blåser och regnar iskallt. Bredbandet och därmed tv och dator har stannat och krånglat hela kvällen. Ger upp och kryper ner nu.

Intensivt musikrep

Trött! slut i röst, huvudet och kroppen. Inser att jag sjungit i sju timmar med ett kort lunchuppehåll där jag kastade i mig en halv kokt special. En macka på förmiddagen också i alla fall en halv.... mat prioriteras inte i denna stressiga tid. En stor eloge till våra musiker som spelat hela dagen nästan helt utan pauser! Vår nye basist J fick verkligen en rivstart. Hoppas du inte blev avskräckt, du var så grymt duktig! Vi har ett mycket muikaliskt program denna gång, de tre föreställningarna kommer bli lite olika eftersom olika kraxare kan och vill delta. Lilla Frk T är med på ett hörn också och upptäckte i dag hur rasande svårt det är att sjunga med ett helt band, det är inte riktigt som med bara ett piano. När trummor, bas och elgitarren kommer till så blir det annat tryck. Men hon lär sig även om hon gick hem och bytte låt. Det blir alltså mycket musik och ett antal sketcher så klart. Nu repar vi, bygger, kopplar och syr allt på en gång. Aktiviteten flödar. En servicegrupp har också kommit igång vilket känns fint och tryggt. I morgon ska jag försöka hinna 7000 saker samtidigt som jag ska läsa lite litteratur förstås sen repas det i morgon kväll igen så klart. Sen ska jag förstås messa har fått några även under helgen, som inte går att kasta någonsin.....

Sturepalatset och Kraxkompaniet

Jäklar vad vi jobbar bra! Vi är nog bara bäst i världen, tror jag. Enda missen i dag var att äta på Maistro, fanken så äckligt det blev med fet pizza, jag fick i mig en halv barnvariant. Som tur var ringde "bästa, bästa" mitt i ätandet så jag slutade glufsa i mig och drack kaffe istället. Oj vad jag längtar efter dig!
Vi har repat duktigt och K har nästan byggt ut scenen klart, det ska bara cirkelsågas runt och fint och knös in en baslåda under, hur f-n nu det ska gå till? Jag begriper det inte, men så är jag också en äkta blondin om än ibland rödhårig. Vi har också täckt det eländiga korset med nattsvart draperi, jäklar vad bra det blev och oj vad grymt glad D-Å ska bli över det i morgon, så ateistisk han som han är. Ljudtekniken är inkopplad fast en massa saker ska på något vis upp i taket och ljus har vi inte ens beställt ännu. Wow, hela processen är häftig och rolig om än stressig. Kamrat R börjar ändå på något vis kännas lite lugnare. Kanske för att något nu äntligen händer på riktigt. I morgon ska vi repa musik hela dagen. Våra fantastiska musikkillar från Fjugesta kommer och ett extra varmt välkommen vill jag säga till vår nye, helst säkert grymt söte basist, J som kommer i morgon. Jag vet genom bästa jobbarkompisen M att du övat som tusan. Känn dig alltså extra välkommen J! Extra stort tack till de Kraxare som jobbat extra mycket. Sömn kan kanske vara något just nu. Kamraterna I och R sitter här i soffan uppkopplade mot fejjan och gör just inget viktigt. så nu intar vi varsin binge och sover som klubbade, klockan tio i morgon är det bara att infinna sig på scenen. Dröm sött!

Märklig ensamhetskänsla

Vad gör man med en sån? Jo man kan roa sig med att göra alla tänkbara skumma rådfrågningar och tester på fejjan. Märkligt nog så stämmer dom ofta med verkligheten så där lite grand. Spåkulan är mest spookie av alla. Kamrat R inbillar sig att det sitter en liten datahjärna och samlar ihop alla inlägga jag gjort på fejjan och därefter räknar ut vilka svar som passar. Jag tvivlar, jag är skeptisk...totalt skeptisk. Men jag gillar när spåkulan faller mig i smaken. Det är ingen sport om man trycker flera gånger och fuskar, ett tryck, lägg ut eller kasta. När man håller på med sånt upptäcker man att fler människor sitter där hemma och känner sig ensamma eller har tråkigt för plötsligt är man 4-5 stycken som håller på. Sen kan man kommentera varandra och vips är man lite mindre ensam och definitivt mindre uttråkad. Japp så funkar det! Nu ska jag sova utan att bli väckt´.
Bara det inte är Telenor, de djävlarna väckte mig kl. 04.35 i morse bara för att tala om att Frk t ringt för drygt 50 spänn. Alltså den informationen kunde jag ha fått lite längre fram på morgonen, tack. Risken att hon skulle skutta upp och ringa för en hundring till vid den tiden var inte precis överhängande....

I morgon ska det repas, has servicegruppsmöte och delas ut reklam på stan. Nu ska jag släcka, krypa ner. Sov gott!

Teknik

Då blev det så dags för jobb igen efter ytterligare en ganska lång pluggtid. Vaknade ohyggligt tidigt av en viss anledning, det var liksom inte meningen men ibland vaknar jag alldeles för lätt och det tog mig precis så långt tid att somna om så det var dags att gå upp. Nåja det gjorde liksom ingenting och jag somnar säkert bättre ikväll bara för det ;)

Började lite med att ha ett ordentligt snack med ungarna om pubertala beteenden och fick dom att inse att vi vuxna faktiskt fattar en hel del av hur det är att gå i femman, vi är inte fullt så senila att vi inget minns och dessutom har vi lärare ögon som hökar. De har varit som små änglar hela dagen efter det.

Eftermiddagen har ägnats åt teknik. Jag, det otekniska snillet Karlsson, har en hel eftermiddag glatt skruvat isär en gammal räknemaskin. Jag har med liv och lust sett till att jag fått isär den i så små delar som möjligt. Det var riktigt kul faktiskt. Nu har jag givetvis inte gjort detta för att sedan skurva ihop den igen, det går inte alls kan jag meddela. Nope, vi hade kurs på skolan i Snilleblixteri. Snilleblixtarna är ett material där man jobbar med teknik. Ungarna ska få skruva och ta isär gamla tekniska apparater och sedan sortera delar för att därefter skapa nya uppfinningar av delar från en massa olika apparater. Dels lär de sig teknik, dels får de självförtroende av att skapa egna uppfinningar och givetvis kan man väva in en massa ämnen och kunskaper i detta. Det bästa är att materialet är gratis och därmed genomförbart även i den fattiga svenska skolan. Gott!

Annars har i dag de stackars chilenarna som suttit instängda i en gruva i över en månad tagits upp. Underbart för dem och deras familjer. Mindre roligt är att våldtäktsmannen som sitter i häktet är uppenbarligen inte ensam om denna idiotism och sadism i Örebro för i morse skedde tydligen ytterligare ett våldtäktsförsök i Tybble, precis bredvid där mina jobbarkompisar hämtar upp varandra på morgonen. Varför händer sånt här? Har dessutom börjat ana att jag känner släktingar till den häktade 23-åringen om nu namnet man kan se på nätet stämmer. Det känns inte alls bra.

Nu ska jag fokusera på det som är riktigt bra i mitt liv just nu och drömma goda drömmar! Sov gott!

Hösttankar

Jaha så var det då en iskall, molnig lite halvregnig onsdag. Förmiddagen ägnades åt att göra "bästa" arbetslös, insåg också att jag baske mig nog har slut på mina fria sms och då blev det tråkigare. Satt vid datorn och svor över att yahoo tydligen fått spader också. Hela mailen bara fladdrade och inget gick att läsa eller skicka. Jag hade en del viktiga saker att skicka, som annonsen till NA om Snittar & Bubbel för att nämna det allra viktigaste, hjälpsamma kraxkollegor fick rycka in och ordna saken. Fick sköta det som gick via fb som faktiskt funkade helt utan problem.

Efter en kall hundpromenad bar det i väg till universitetet. Kursomgången var som vanligt ganska bra. Jag fick dock besked i dag om att jag inte får gå del två i vår. Kommunen kan verkligen inte skryta över att de satsar på lärarna här i Kumla. Rent bedrövligt när enbart TRE lärare får lärarlyftet i vår (jag tror det är ytterligare tre som fick beviljat i höstas som fortsätter i vår också, om nu någon politiker läser min blogg). Jämför det med Örebro så skäms man, så mycket kan jag säga. Nästa år ska alla enbart undervisa i de ämnen de är fullt behöriga i och då blir det spännande här i kommunen. Jag ska väl bara ha svenska kan jag tro. Om man skulle bli behörig i alla ämnen med den lärarutbildning jag gått hade man fått plugga 10-12 år, det var inte praktiskt möjligt. Lika illa är det med dem som gått den tidigare utbildningen, de har lite poäng i alla ämnen men med betoning på lite. Det finns nog de som inte blir fullt behöriga i någonting. Sen kan man förstås fundera över hur smart det är att ställa sådan krav när utbildningen sett ut som den gjort i rätt många år. Nåja det går nog fler tåg eller så satsar jag hela mitt liv på teater, vem vet.

Sen är jag inte sams med banken heller, vi har inte alls samma syn på saker och ting och jag lär få göra ett nytt besök där på måndag, usch. Kan någon bara göra så att allt ordnar sig på alla sätt och vis. Att jag vinner sjukt mycket pengar, att alla allergier i världen försvinner, att jag kan köpa en kammin, att vintern blir varm och inte alls elkrävande, att all teknik självmant flyger upp i taket i Sturepalatset, att alla vill komma och se Snittar & Bubbel, att en del människor får en härlig semester snarast, att jag bara sådär får en ny bil i lagom bensinsnålt format, att gräset klipper sig själv en sista höstgång, att någon typ friar och tar hand om mig....*asg* hur många önskningar får man? Bara tre! oj vilka ska jag välja...inte svårt alls ;))

En oktoberdag

Får väl säga att jag mår rätt så bra nu ;)) dom där orosmolnen man skulle kunna lägga märke till runt omkring och liksom fokusera på, väljer jag bort. Det är nämligen riktigt skönt att bara få gå runt och må så här bra. Så då gör jag det!

Städprojektet fortsatte idag eftersom tisdagen blev pluggdag istället för torsdagen. Jag har börjat på skrivuppgiften också men det var rasande svårt att koncentrera sig. Dels ringde telefonen oavbrutet. Jag tror att alla skulle prata med mig i dag, mail strömmade in likaså och dom där gulliga sms:en förstås. Talade länge och väl med fd kollegan C som inte mår så värst bra av vare sig sin jobbsituation eller sin privata som givetvis påverkar jobbet.

Sen har jag som de flesta andra känt en lättnad över att serievåldtäktsmannen i Örebro verkar vara gripen. Det känns givetvis bra bara de nu gripit rätt kille. Kommentarer på nätet om att han skulle dö, hängas på Stortorget i pungkulorna osv gör mig dock beklämd. Pratade nämligen med någon i dag som visade sig känna hans mamma och plötsligt flyttades fokus. Tänk att vara mamma till en kille som grips och är på sannolika skäl misstänkt för flera våldtäkter. Vilken fasa!

Ämnesbyte: Frk Lugn har i kväll skrivit om städdilemmat och jag som städat (för all del med ideliga avbrott) i två dagar nu och är långt ifrån klar kan inte annat än hålla med. Fast hade jag råd skulle jag nog stoppa undan skammen och släppa in städtanterna i röran utan att förstäda. Undanplockandet slipper man nog inte ändå och det är det som tar längst tid här. Jag liksom bara flyttar runt allt från rum till rum känns det som.

Eftermiddagen viktes åt höstromantik kan man kanske säga. Det är vackert ute nu och solen sken från en klarblå himmel. Det var inte alls dumt.

Hemmafix och bäbisgos

Den här pluggdagen blev sedan jag pressat mig igenom grammatikkapitlet (äntligen) vikt för städning. Det såg ut (ser ff ut på vissa ställen) som värsta "Rent Hus" objektet här. Hund- och katthår i drivor för att inte tala om alla papper och kläder som ockuperade hela vardagsrummet m.m. Jag förstår inte hur vi får till det Frk T och jag? Det är som att vi bara släpper allt där vi står och går med den påföljden att man inte hittar ett skit när man måste ha det. Kan upplysa intresserade om att jag hittade revymanuset ordentligt instoppat i dataväskan, det låg med andra ord inte bland alla drivor av papper och reklam som jag trodde. När det efter all sortering fortfarande inte dykt upp började min hjärna att fungera och då kom jag liksom på var det var. Jag hann inte riktigt så mycket som jag tänkt mig eftersom jag ideligen blev distraherad av "trevliga" sms men det sätts ändå på pluskontot.

Efter att jag insett att jag var tvungen att ta mig till Sturepalatset för att heja på våra sömmerskor lämnade jag mitt halvstädade hus och hamnade med dom på Sveas i två timmar. Sen blev det hundpromenad i det kyliga höstvädret och därefter skulle det repas några sketcher. Vår regissör var på plats så jag slapp agera stand in utan kunde istället agera barnvakt. en av våra yngsta Kraxare Nils var på plats i sin barnstol. När hans far spelade galen "teaterkock" och tillsammans med sina kockpolare hojtade "DET ÄR ETT SKAFFERI" med all kraft för tredje gången ansåg Nils att det blev en aning påfrestande och han ville hellre vara hos "tant Susanne" som K så snällt uttryckte det på fejjan. Detta fenomen är högst ovanligt ska ni veta! Jag är inte typen som engagerar mig i andras ungar, kastar mig över barnvagnar och jollrar loss. Jag tittar på sin höjd lite förstrött på andras ungar och talar givetvis snällt om för föräldrarna att gullungen är så söt och lik dom såklart. Men jag tar inte upp dom och bär omkring på dom! Den här var dock extra söt måste jag säga. Gosiga kinder och ögon som bara spanade in mig, små söta tassar som höll fast ens finger...ja ni fattar va! Fick en fråga härom dagen ifall jag ville ha fler barn varpå jag skrattade och sa; tok heller, jag är ju fanken 46. Hm den här lille Nils kunde jag nog tagit med mig hem i alla fall. Nåja kamrat I påminde mig att en unge till nu skulle bo hemma till jag skulle gå i pension och det fick snabbt ner mig på jorden. Är inte så värst sugen på en förlossning heller med tanke på den förra med stor blodförlust, ihopsyende (undrar om man kan säga så) och påföljande förstoppning. Jag känner att Frk T är gosig nog. Jag får säkert gnuffsa in mig i Nils kinder fler gånger. Tack pappa H för lånet!

I brist på foton på bäbis och dagens övning kommer här lite indiandansövningar av våra Kraxherrar.

Klassträff

Så var den då över och förbi denna klassträff. Strömpis och Barabamba kan inte precis få bästa betyg men vi hade trevligt ändå. Barabambas hemsida hade mycket övrigt att önska, hade den funkat hade säkert många fler kommit. Vi var bara fem från vår klass, kamrat R hade två polare med sig och övriga klasser 8-10 stycken. Vår klass har förut alltid slutit upp nästan mangrant så jag tror det berodde på dålig marknadsföring. Dessutom hade Barabamba glömt bort två skolor i Örebro, Almby och Vivalla var helt enkelt inte inbjudna och det var riktigt uselt måste jag säga. Strömpis mat och service kan väl vara bättre men det var ändå rätt ok mest irriterande var att de släppte in andra gäster kl. 22 vilket gjorde krogen full av "småungar" och det tycker jag vi kunde sluppit. Dessutom verkade Strömpis tycka att övriga gäster var viktigare än vi. Vi avslutade på O´Learys förstås. Stort tack till bästa B som ställde upp som chaufför. Jag kan ju tillägga att jag personligen hade en mycket mysig kväll.....

Förfest hade vi på klasskamrat Y:s jobb. Hon är som synes frisör och vi hann där snacka lite i lugn och ro innan Strömpis. Vi som var där var från A, C och D:s klasser. Hoppas ni alla hade roligt och hej och tack alla jag inte hann krama hejdå!

 Jag och Krister P

 Christer och Yvonne

 Christer, Yvonne och Ingalill

Krister P och Sonny

Övriga var fotografen Roger, Mia och Benga som inte lyckades fastna på bild utan att bli suddiga.

Klassträffsladdning

Äntligen fredag! Det är väl märkligt att man längtar till helgen trots att man bara varit på jobbet i två dagar. Man och man, jag borde säga jag om mig själv förstås. Det har varit en vecka av känslostormar och en massa kraxjobb. Helgen blir nog likadan, kraxjobb i lokalen, repetitioner och klassträff. Det är 30 år sedan vi slutade nian och jag känner mig, om inte förflyttad till nian, så väl till åttan. Vi ska ha lite förpartaj hos Y innan, bara en timma men man blir lite mer varm i kläderna i alla fall. Det är ju inte säkert vi känner igen varandra och det kan lätt bli lite pinsamt. Öh... och vem är du? Har i alla fall sett till att jag känner igen de som är helt nödvändiga för sinnesfriden ;))

Ett drinktips jag fått måste provas också, Likör 43 ska blandas med, håll i er nu, NYPONSOPPA och sprutgrädde (just den varianten var också viktig). Vän av ordning kände viss oro över nyttigheterna i denna "drink" men det ska väl ordna sig... lite c-vitamin kan aldrig vara fel, det är ju b-vitamin i öl till exempel. Annars har jag mitt säkra kort Campari och Fanta. Trerätters meny ska det bli på Strömpis och maten där brukar ju inte vara någon höjdare men vem behöver mat. Ett äpple kan räcka *dsv* kanske, beror på vad man ska orka. Grymt kul ska det bli i alla fall även om det bara är några stycken från vår klass som kommer.

Jag är grymt fredagstrött nu efter en bra dag i skolan och en rätt skön eftermiddag med nice cyberkommunikation. Även om den grumlades av oro för Frk T. Damen glömde höra av sig var hon var och mamma fick lista ut det själv. Kl. 16.30 slog hon en signal (hon hade slutat skolan 13.15) och var hos en klasskompis, sen försvann de en och en halv timme till och mamma var ganska sur...Frk bedyrade att hon minsann försökt ringa men det var upptaget och sen funkade inte mobilen och, och, och. Nåja hon kanske lärde sig något på kuppen. Sen kom lite annat trist från skolan fram och det blev en ledsen start på kvällen men det la sig efterhand. Mitt i letandet hörde jag Stora H hojta bakom kamrat I:s telefon; hon är hos sin kille! Va? hos sin kille? F-n hon är bara 10! Nåja det var ju inte så blodigt. Jag försöker definitivt förtränga minnet av ett party vi hade i sexan, där man var tvungen att vara ihop med någon för att få komma. Sen fick vi varsin madrass där vi kunde ligga kvällen lång och hångla. Hm när man går i sexan är inte repertoaren så stor (ska inte vara i alla fall) och det blir rätt trist. Då tog två klasspolare ett gott initiativ och lärde oss andra hur man skulle tungkyssas. Vi satt tio ungar och kollade noga på dem som i äkta John Cleese-anda demonstrerade den konsten för oss. Jag får lite ångest när jag tänker på att Frk T går i sexan om två år. Men jag växte upp på det lössläppta 70-talet det är bättre nu, säg att det är det!

Nu ska jag ge mig själv en skönhetssömn det kan behövas. Det var 30 år sedan jag slutande nian, 31 år sedan jag gick på Grease.... sov gott!

Nobelpriset

ÄNTLIGEN!!!! Litteraturpriset tillkännagivet!
Då ska man alltså inhandla eller kanske ännu hellre låna en bok av Maris Vargas Llosa kanske "Tant Julia och författaren" som lovordades av Babel på tv nyss. Förmodligen bör jag satsa på hans senaste som är översatt till svenska "Den stygga flickans rackartyg" hm den känns liksom lite passande. "Bockfesten" låter som något suspekt, den lär handla om en hemsk diktator och om, just det, makt och sexualitet...nåja man får se vad biblan har. På radio sa de att han gett 26 gånger pengarna men nu på Aktuellt var han plötsligt favorittippad? Jag hade som vanligt inte hört talas om vare sig honom eller någon bok. Från Peru, före detta vänstervriden som dragit åt höger lär han vara. Tja, han verkar i alla fall vara en sådan författare som är någorlunda lättillgänglig. Nu säger Peter Englund att Tant Julia och författaren är lättast, en massa sex och humor, låter ju utmärkt.

Annars har jag faktiskt jobbat i dag, det kändes länge sedan. Nästan en hel vecka hemma med eget plugg och en massa annat har det blivit eftersom jag bytte lite jobbdagar. En student har vi fått i klassen, en låååång student, dessutom en kille och man kan säga att eleverna ser upp till honom på flera sätt. Gott! Allra bäst är dessutom den förstärkning vi fått, om än tillfälligt kanske, till en elev som verkligen som så behöver. Oj vilken skillnad lite mer resurser kan göra. Om våra politiker kunde inse detta, oj så mycket enklare vårt arbete då skulle bli.

Nu har jag varit duktig och koncentrerat mig en stund. Det är annars inte så lätt :)) men jag kan ju inte ägna hela dagarna till att gå omkring och le fånigt. Det är tur jag inte sitter på ett kontor för då skulle jag nog mest stirra ut genom fönstret och skicka sms. Nu måste jag vara fullt närvarande på jobbet, inget annat är möjligt. Lika upptagen är jag på kvällarna med Sturepalatset som så sakta tar form. Oj vad mycket vi ska hinna. I dag har vi klippt till tyg till alla draperier.

Helt hysteriskt

Hm om någon denna dag skulle bestämma sig för ytterligare en film med titeln "Kvinnor på gränsen till nervsammanbrott" så skulle ingen slå mig på en audition. Fan händerna skakar. Gud vad jag önskar att jag aldrig upplevt datalärarinsidenten....... en historia jag inte kan återberätta här eftersom den kan såra mer än den förmodligen redan gjort. Antagligen har han aldrig läst detta dravel men man vet ju aldrig. Men den historien borde vara preskriberad och totalt bortglömd snart men har dessvärre borrat sig djupt in i mitt medvetande. Misstag kan ha en tendens att göra det. Tror jag måste spy snart... Jag gör ju inte sånt här, jag är en planerande, avvaktande person helt utan spontanitet som är grymt försiktig...vadå nähä? Jo men det är jag, allt övrigt är bara skådespeleri...

Helt Hysteriskt kanske behöver ersätta Patsy Stone.... gud förbjude. När jag tänker efter så är jag nog betydligt mer lik Edwina och det känns inte alls lika coolt. Men är man en "flygande köttbulle" så är det svårt att ta Patsys rollkaraktär. Inte kan man använda deras hjälpmedel heller... laglydig, ordentlig medborgare som man är och till råga på allt lärare också. Ni vet väl att folk tror att lärare är ordentliga, sedesamma och helst djupt religiösa människor. Det ska vi fortsätta låta dem tro...kanske. Shake it baby!

Grammatikläsning är MYCKET svårt att koncentrera sig på nu, jag diskar istället. Undrar hur många glas jag slår sönder....

Mellandag

Ja jag har inte precis förvirrat mig till Julen i förväg men denna dag har liksom känts som mitt emellan. Blev ledig en tisdag för ovanlighetens skull och kanske var det därför inget liksom blev ordentligt gjort. Jo då jag har läst en del grammatik fast det går segt. Jag tog tag i lite trista måsten via telefon. Mest överraskande var att Telia svarade på en gång. Obegripligt men sant! Inte kunde den trevlige killen göra så värst mycket för att det skulle bli billigare med bredband och digital-tv men han gjorde så gott han kunde. Månadsbetalningar kommer göra sitt också. Sen ansökte jag om lånet, fixade en sak till som är av mer privat karaktär och ansåg att allt gått förträffligt. Sen fick jag avslag på lånet lagom när jag skulle ringa och beställa en kamin... förra gången (med högre månadskostnad) var det inga problem och det lånet är återbetalt utan en enda försenad inbetalning. Efter diverse snack fram och tillbaka insåg vi att skillnaden var att de förra gången sett de få besparingar jag har men det gjorde de inte nu. Det löser säkert det hela men kräver att jag masar mig i väg till banken i morgon. Trodde liksom att jag skulle kunna sköta allt över nätet. För övrigt har jag liksom bara dragit runt här hela dagen och inte gjort mycket nytta.

Tog en sväng till Fjugesta för att delta i Fjugestabornas stora begivenhet Sannamarken. Dumt nog tog vi inte ut pengar i Kumla, kön till bankomaten var obeskrivlig och Konsum hade slut på växelpengar. Man kan säga att vi sparade några kronor på kuppen. Frk T och Lilla h hade var sin 50-lapp. Frk T brände sin på enbart ätbara saker medan Lilla h faktiskt investerade i ett armband för 40 och då hade hon dessutom lyckats pruta 15 kr. Vi åt också förstås (100 kr kunde konsumtjejen avvara) en sån där brödplatta med ost, vitlökssås, rödlök, räkor och svart kaviar...kan det heta Langdon eller något liknande? Rätt gott men mäktigt och mina gallgångar tycker sådär om saken. Insåg precis hur jäkla "skitsmart" det var med vitlök med tanke på morgondagens planer...fast jag tror inte det var så mycket...hm.

God natt önskar eder "Flygande köttbullen" alias "Punchtjuven" (frågan är vilket som är värst)? Fast det fanns många som fick diverse mer eller mindre passande namnförslag på fejjan ikväll. Låt oss hoppas att alla inte använder alla sina medföljande rättigheter. Kan finnas bättre, mindre radikala sätt, hur var det nu då???? *dsv* tror jag.

Tankar och sånt

En både bra och lite frustrerande dag. Det började med en trött morgon som givetvis blev lite stressig eftersom jag helt enkelt var tvungen att platta håret. Ibland kan en månad gamla skämt hålla i sig så pass att de måste fullföljas. Dessutom är det smickrande när människor tycker man är fin i håret. Jag faller sjukt mycket för smicker ibland ;)) Jag kan säga att det lönade sig, tackotack o många kramar bäste H! Du är en häftig människa! Känner att jag skulle kunna skriva en otroligt rolig blogg om detta men jag vill inte få en grymt seriös yrkesmänniska att framstå som oseriös så jag avstår, sorgligt nog. Efter detta "terapeutiska" möte så for jag vidare för att fika med en annan mycket god vän. Det var ett tag sen så det var riktigt, riktigt trevligt. Hoppas verkligen du har lite tur nu och att det går din väg... håller tummarna precis så hårt som man ska.

Hade nästan bestämt en dejt till men så blev det inte, det får vänta lite till :( Vad märkligt det är att man kan bli så påverkad av en annan människas sinnesstämning. Om någon man tycker om deppar eller inte mår gott så kommer frustrationen, speciellt om man inte kan göra ett skit åt saken. Kramar om hårt iaf. Nu ska jag peppa upp mig och åka och få Kraxkarlarna att dansa indiandans. Misstänker starkt att det kan få mig att skratta en del. Tittade på dvd:n med Indiannumret från vår första revy förut för att uppdatera mig lite och ja, vad ska man säga...=) råkade dessutom få se min berömda sketch "Stavgång" också och ja, vad ska man säga, som sagt. Man har gjort en del sjuka saker på scenen.

Ha det fint alla och det ordnar sig! Mitt måtto: även den värsta av dagar har ett slut och en ny oprövad kommer. Annars kan man lyssna på Winnerbäck!

Först skämmas och sen repsöndag...

Jag säger som Ingers gumma som beklagade sig för prästen; jag skäms så förfärligt! Inte över sexuella aktiviteter i frysboxen men väl för att jag sent om sider igår kväll insåg att jag helt sonika och utan skrupler stulit ett glas punch på Sparbanksbörsen! Förlåt!!!!!!!! Jag trodde det ingick. Jag ska absolut betala i efterskott. Den hemska sanningen gick upp för mig då jag i sena kvällen satt och kollade på deras hemsida och då till min fasa läste: varm punch finns att köpa. Köpa! Jag glodde misstänksamt på R som satt vid sin dator och frågade: Betalade du för punchen? Jo visst, svarade han frånvarande djupt försjunken i sina datingsajter och fotoupplägg på fejan. Attans bananer, jag tog minsann bara mitt glas och stegade iväg, G sa ingenting, Gud så pinsamt! Svårsmält detta, jag har på kort tid medverkat till att Bauhaus fått en extra, förmodligen osäljbar, stuvbit till matta och dessutom stulit punch. Jag håller på att bli kriminell! Kan man skylla på tillfällig sinnesförvirring och få vård tro? Till råga på eländet klantade jag mig och drack svart te på kvällen vilket givietvis gjorde att jag inte sov bra alls. Vaken när tidningen kom, vaken när A-M och K kom hem från Grekland vid 03.30 usch ja, så där höll det på. Det var väl straffet kan jag tro. Koffein och jag går inte ihop riktigt.

I dag var det i alla fall musikrep så det gällde att lägga misstagen bakom sig och gå vidare. Först tog jag en tur till bästa M.s förråd för att hämta ljudutrustning. Hm, jag är en högst olämplig person att skicka på sådana uppdrag eftersom jag inte har en enda teknisk gen i kroppen. Där stod jag och stirrade ner i en jättestor låda med kablar (när jag efter mycket om och men fattat vilken låda det var), ringde R som verkligen försökte förklara. Det slutade med att jag hade med mig så mycket kablar att orkestern garvade och ansåg att de hade till en symfoniorkester eller så. Nåja inget fattades i alla fall, så det så.

En liten pojke från NA kom på besök och vi får se vad det resulterar i. Jag blir djupt imponerad om han kan läsa vad han själv skrivit när han kommer till redaktionen. Jag vill inte vara elak men hans svensklärare måste slitit sitt hår. Han var mest förundrad över hur i herrans namn vi skulle hinna klart allt till den 30 oktober. Inte föreställningen, utan hur vi skulle få upp tyget! Han hade uppenbarligen ingen erfarenhet av amatörteater- och revymänniskor och vår arbetskapasitet och förmåga att trolla med knäna. Jag berättade att teknik skulle upp, tyget som sagt och att scenen skulle byggas ut och han såg helt knäckt ut varpå jag fortsatte med att ja, vi ska repa samtidigt.... Kulturpower - ett nytt begrepp kanske.

Vi repade på med våra nummer och återupptog Mitt hjärta det klappar för Kumla. En kär gammal sång som verkligen känns aktuell just nu. Discomedleyt ska återupplivas och det är ju så sjukt kul att göra. Några bekanta nummer från i våras kommer också. I morgon repar vi igen och då ska Indianerna återupplivas.

Nu ska jag ha en lugn söndagskväll framför tv:n. Kan bli lite cyberkontakt med någon men annars är det bara jag och djuren hemma. Ha en fin kväll alla!

Helg...vadå ledig?

Tiden går eller snarare rusar fram. Oj vad mycket man ska hinna. Den här helgen ska liksom allt göras känns det som. Dagen har ägnats åt att plocka in saker och göra höst i trädgården, ta in alla peleargoner (det tar sin tid), hämta kläder till revyn och köra till rätt lokal samt gå på Biredaskap på Sparbanksbörsen. Trevlig kväll och inte luktade ärtsoppan så farligt heller. Själv smet jag in till alla mysiga Lekebergsmänniskor och tog mig en aktörsmacka med brieost istället för ärtsoppa. Gott vin och ännu godare punch hade dom också. I morgon ska vi repa hela dagen, Na tänker komma på visit vilket gör att man kan vänta sig ett tidningsreportage under veckan.